Skapa den ultimata pulsundersökningen – hur många svarsalternativ ska du ha?

Ett viktigt beslut du behöver ta när du skapar en undersökning är hur många betyg som ska finnas med i din svarsskala. Och detta kan faktiskt vara avgörande för trovärdigheten i dina resultat. Vi tog hjälp av forskaren Leif Denti för att reda ut hur många svarsalternativ som ger det bästa resultatet.

Har du testat att skapa och skicka ut en undersökning bland dina medarbetare? Då har du säkert stött på utmaningen att välja hur många svarsalternativ deltagarna ska få längs en skala. Vissa undersökningar använder emojies som du får dra längs en skala, och i andra undersökningar får du sätta ett betyg som rör sig mellan “stämmer helt” och “stämmer inte alls”.

Men hur många svarsalternativ bör man ha?

Likertskalan är en smart lösning - men vad är det?

Det innebär helt enkelt att du har fem eller sju olika svarsalternativ, eller negativa/positiva påståenden, som graderas i en skala. Svaren rör sig mellan exempelvis “Stämmer inte alls” och “Stämmer helt”.

Likertskalor är en av de mest populära typerna av frågeformulär inom en mängd områden såsom sociologi, psykologi och marknadsföring, menar Leif Denti, forskare på Göteborgs Universitet. Främst används denna skala för att mäta åsikter, attityder och beteenden inom en mängd olika ämnen.

Likertskalan anses fungera mycket bra vetenskapligt, och tenderar att få resultat med minimala mätfel.

‍
Fördelar med 5-gradiga vs 4-gradiga svarsskalor

4-gradiga svarsskalor innebär är att svaren saknar ett mittenalternativ, och det är därför omöjligt för användaren att svara neutralt.

5-gradiga svarsskalor, eller svarsskalor med ett ojämnt antal svarsalternativ, ger deltagaren chansen att vara neutral genom att välja mittenalternativet.

Fördelar med 5-gradiga svarsskalor:

Det finns ett par starka anledningar till att de 5-gradiga svarsskalorna är så populära.

• Deltagaren får ett neutralt alternativ, vilket innebär att hen kan välja det beslut som känns rätt. Om hen inte kan svara på någon fråga, så finns ett alternativ. I en 4-gradig skala hade personen tvingats ta ett beslut som kanske inte blir helt ärligt, vilket bidrar till ett resultat som inte speglar verkligheten. 
• Deltagaren känner sig nöjd i att det neutrala alternativet finns, eftersom hen inte tvingas ha en aktiv åsikt i alla frågor.

Forskare har studerat vilka skäl och tolkningar deltagarna kan ha för att välja det mittersta alternativet på en udda Likertskala (t ex fem svarsalternativ), säger Leif Denti. Skälen kan vara, (a) Svaret återspeglar en neutral inställning till fenomenet som ska mätas (vilket är det ideala), (b) Deltagaren har svårt att bestämma sig för hur han eller hon ställer sig till frågan, (c) Deltagaren är förvirrad om frågans innebörd, och/eller (d) Deltagaren upplever att hans eller hennes svar är kontextberoende ("det beror på"), som skäl för att använda mittenalternativet. De tre sistnämnda alternativen är inte helt idealiska, eftersom de representerar skäl för att välja mittenalternativet som inte har relevans för det som ska mätas. 

Fördelar med 4-gradiga svarsskalor:

• De är enkla att presentera för deltagaren
• Lägre risk för “central tendency bias” samt “survey satisficing”, vilket innebär att deltagare väljer mittenalternativet för att spara mental energi och fylla i enkäten snabbt.
• Vissa deltagare kan ha olika tolkningar av mittenalternativet vid en 5-gradig svarsskala, till exempel “ingen åsikt”, “bryr mig inte”, “osäker”, “neutral”, “lika mycket” eller “det beror på.”
  

Svarsskalor med ett jämnt antal svarsskalor har alltså inget mittenalternativ, vilket tvingar deltagaren till att fundera extra, men kanske också tvingas göra ett val man inte känner stämmer till 100%.

Upplevelsen av att tvingas välja ett alternativ man inte står för ska inte negligeras, menar Leif. Det kan ge ett negativt intryck hos deltagaren och kan påverka resultaten något. Men å andra sidan skiljer sig en fyragradig svarsresponsskala inte nämnvärt mot femgradig svarsresponsskala vad gäller medelvärden och standardavvikelser säger Leif Denti.

Så ska du välja 4 eller 5 svarsalternativ?

I en undersökning från 2019 med 1358 deltagare, visade det sig att det inte fanns någon fördel med udda numrerade skalor (5,7) jämfört med jämna skalor (4,6). De skalor som presterade sämst var de med färre alternativ (2,3). Alltså kan du vara lugn oavsett vilket val du tar. Ta det alternativ som passar dig och dina medarbetare bäst. Oavsett vilken av de du väljer har du en god chans att få ett resultat som faktiskt speglar verkligheten.

Vad använder Winningtemp?

I Winningtemp-plattformen får användarna svara på frågor med 4 svarsalternativ. Svaren sammanställs sen till tydliga insikter och vår avancerade AI ger förslag på åtgärder som du som ledare eller medarbetare kan agera på. Klicka här för att läsa mer om hur Winningtemp kan bidra till välmående och engagerade medarbetare hos dig.

Läs mer:

Krosnick, J. A. (1991). Response strategies for coping with the cognitive demands of attitude measures in surveys. Applied Cognitive Psychology, 5, 213–236

Kulas, J. T., & Stachowski, A. A. (2013). Respondent rationale for neither agreeing nor disagreeing: Person and item contributors to middle category endorsement intent on Likert personality indicators. Journal of Research in Personality, 47(4), 254–262.

Meng Lin Xu, Leung. S. (2018). Effects of varying numbers of likert scale points on factor structure of the rosenberg self-esteem scale. Asian Journal of Social Psychology, 21, 119-128.

Nadler, J. T., Weston, R. & Voyles, E. C. (2015). Stuck in the middle: The use and interpretation of mid-points in items on questionnaires. The Journal of General Psychology, 142, 71-89.

Simms, L. J., Zelazny, K., Williams, T. F., & Bernstein, L. (2019). Does the number of response options matter? Psychometric perspectives using personality questionnaire data. Psychological Assessment, 31, 557-566.

Wang, R., & Krosnick, J. A. (2020). Middle alternatives and measurement validity: a recommendation for survey researchers. International Journal of Social Research Methodology, 23, 169-184.