Självledarskap har blivit ett vanligt verktyg på de mest populära arbetsplatserna för att öka produktiviteten på arbetsplatsen. Om medarbetarna kan leda sig själva, krävs mindre styrande av chefen, och mer ansvar läggs på individen. Känslan av kontroll leder då till högre välmående, engagemang och produktivitet.
När vi jobbar på distans blir det alltså viktigare att medarbetarna känner ett starkt engagemang och vill ta mer ansvar. Det lindrar också pressen på cheferna, som kan lägga mer tid och energi på sitt ledarskap snarare än att fördela beslut och uppgifter.
En naturlig följd av den här utvecklingen är att självledarskap har vuxit i popularitet.
Inom organisationsforskningen lanserades idéerna kring självledarskap av Charles C Manz redan i början på 1980-talet. Han definierade begreppet som “comprehensive self-influence perspective that concerns leading oneself toward performance of naturally motivating tasks as well as managing oneself to do work that must be done but is not naturally motivating”.
Så som du också hör på namnet innebär självledarskap att man har en förmåga att leda sig själv. Att man genom mentala strategier och invanda beteenden kan skapa ett starkt välmående och visa på hög produktivitet, trots svårigheter och externa väghinder.
Att visa på högt självledarskap innebär också att man till exempel vågar yttra sig på möten, och tar upp sina idéer eller säger ifrån, trots en risk att alla inte håller med.
Forskningen är tydlig när det kommer till välmående medarbetare. Studien Employee Experience Index visar att verksamheter som genererar en stark medarbetarupplevelse har fyra gånger så hög lönsamhet som övriga företag i undersökningen. Dessutom bidrar den starka medarbetarupplevelsen också till en lägre personalomsättning och dubbelt så hög omsättning per anställd.
Så vi vet att en medarbetare som mår bra på jobbet bidrar till högre omsättning och lägre risk för att byta arbetsplats.
Självledarskap är ett av de bästa verktygen för att bygga välmående, utan att behöva extern hjälp. Det gäller framför allt idag, när vi jobbar så mycket på distans.
Här är några av fördelarna med medarbetare som visar starkt självledarskap:
Det finns alltså en tydlig koppling mellan självledarskap, välmående och omsättning. I en tid där det är svårare att leda varandra är självledarskap en smart investering.
En stor del av självledarskap är förmågan att reflektera. Att se tillbaka på sina beslut och tankesätt, och lära sig från dem. Det bästa sättet att börja aktivt reflektera är att definiera utmaningar och sen ställa rätt frågor till sig själv.
Här är några tips på vad du som medarbetare kan göra för att utveckla ditt självledarskap:
Det du kan göra som ledare för att öka självledarskapet i organisationen är att prata med dina medarbetare och ta reda på vilka utmaningar som de upplever i sitt arbete. Istället för att ge alla svar, och servera vad du tycker är rätt beslut, ställ istället frågor som gör att man får lista ut svaret själv. Det kommer att tvinga in medarbetaren i reflektion, och därifrån kommer man märka att svaren finns inom en bara man letar.
Med hjälp av Leif Denti, forskare vid Göteborgs Universitet har vi tidigare tagit fram 9 frågekategorier som forskningen visar driver högre engagemang och välmående. Och nu, efter en hög efterfrågan, har vi valt att utöka vårt frågebatteri i Winningtemp-plattformen med 5 ytterligare kategorier. En av de nya kategorierna är just självledarskap.
Så om du är nyfiken på vilka sorts frågor som bidrar till högre självledarskap hos dina medarbetare, och därmed högre välmående och omsättning, kan du läsa mer om Winningtemp-plattformen här.
Hannah är Head of Demand Generation på Winningtemp. Hennes största förebild är Simon Sinek, kanske för att de delar tron på en ljus framtid och vår förmåga att bygga den tillsammans. Mest av allt tror hon dock på evig kärlek, inte minst mellan HR och Tech!
If you are interested in finding out more about what Winningtemp can offer your organisation get in contact with our sales team.