Varför är anonymitet viktigt i medarbetarundersökningar?

Att vara anonym i medarbetarundersökningar ses idag som en självklarhet, men trots det så hör vi ofta från ledare att det ökar avståndet mellan ledning och medarbetare. Men handlar det egentligen om att deltagarna är anonyma, eller handlar det om att det saknas psykologisk trygghet på arbetsplatsen?

Har du någonsin känt att du behöver dra en vit lögn eller justera hur du uttrycker dig, för att inte råka göra någon obekväm? Det har dina medarbetare också känt. Ofta sker det i samband med att någon i maktposition ber om ens ärliga åsikt kring någonting. Väljer man det svaret som kommer från hjärtat, eller det som man tror chefen vill höra?

Konsekvensen av den obekväma situationen blir ju att du antingen inte får så hög svarsfrekvens på undersökningar, eller att de svaren du får inte representerar sanningen.

Lösningen = Anonymitet

För att medarbetare ska känna sig trygga och våga ge sina ärliga åsikter väljer majoriteten av arbetsplatser att låta deltagarna vara anonyma. Det tar bort de flesta hinder, och plötsligt kan svarsfrekvensen öka och svaren få högre kvalitet. 

Men vi ställer oss fortfarande frågan kring varför anonymitet har blivit normen i medarbetarundersökningar.

Varför vill medarbetare vara anonyma?

Det kan finnas många anledningar till att en medarbetare vill vara anonym i undersökningar. Låt oss titta på några av de vanligaste.

1. Rädd för bakslag

Det finns flera exempel på gånger där en medarbetare har väckt ett problem på arbetsplatsen och sen fått negativa konsekvenser för att man tog upp det. Kanske har man blivit utfryst av medarbetare eller fått svårare att bli befordrad. Tyvärr är detta något som fortfarande händer. Den här typen av konsekvenser är självklart något som den berörda personen vill undvika när den svarar på dessa undersökningar, och tycker därför det är bra att kunna vara anonym.

2. Rädd att framstå som dum

Även om det är skillnad på att ställa en fråga i möte och i en undersökning, så vill ingen framstå som dum i någon av situationerna. Som anonym vågar man ställa frågor för att förstå saker på djupet istället för att låtsas som att man förstår allting.

3. Vill inte ta plats

Många är helt enkelt blyga och vill inte ta plats på arbetsplatsen. Även om man väcker en positiv fråga så är risken att en ledare vill följa upp frågan om man inte är anonym. Alltså kan många använda anonymiteten för att kunna få ut sina riktiga åsikter, men sen kan man lämna ämnet bakom sig.

Vikten av psykologisk trygghet går inte att underskatta

Något vi ofta hör bland ledare är att “anonyma kommentarer ökar avståndet mellan ledning och medarbetare”. Ofta för att det inte går att veta vem som tycker vad, och därför sker en stor del av feedbacken i ett vakuum istället för face to face.

Men är det de anonyma kommentarerna som ökar avståndet, eller är det graden av psykologisk trygghet? Faktum är ju det att många fortfarande vill vara anonyma i sina svar. I en drömvärld skulle givetvis ingen behöva vara anonym, men på vägen mot högre psykologiskt trygghet är det ett måste för att få fram ärlig feedback och därmed kunna utveckla arbetsplatsen.

Psykologisk trygghet handlar om att skapa en kultur kring empati, tydlig kommunikation, samarbete och respekt. Och för varje pusselbit som läggs, kommer fler våga ge feedback utan det anonyma skyddet.

Hur du underlättar för ärlig feedback från dina medarbetare

I Winningtemp är dina medarbetare alltid anonyma och får smarta följdfrågor tack vare den avancerade AI:n. På så sätt kan du samla in ärlig feedback och dina medarbetare kan känna sig trygga i att deras röster blir hörda. Boka en demo med oss så visar vi mer!